Kärleken till ett fönster
Mm, jag vet, det här med regelbundenhet verkar inte riktigt vara min grej. Det har så klart hänt helt sjukt mycket med kojan – golvet är färdiglagt, elledningarna är dragna, hela kojan är isolerad, jag har börjat måla dörr och fönster… Kvar att göra är att brädfodra och behandla med järnvitriol, spika panel inne och måla denna, lägga takplåt och fixa hängränna och stuprör, samt sätta kaminen på plats och konstruera en skorsten. Nu har jag säkert glömt och förbisett en hel del, men ändå!
Det senaste vi gjorde var att sätta in ett fönster och jag har väl aldrig känt en så stor kärlek för ett fönster förut. Nu när det är på plats kan man verkligen börja känna av kojans själ och, no shit, vi är som gjorda för varandra!
Får jag flytta in snart, får jag flytta in snart, får jag flytta in snart…?
Jahapp, nu har jag fyra väggar, ett regntätt tak och ett halvt golv – fan vad jag är bra ibland!
Nu håller vi på och lägger golv. Sedan blir det väl mer isolering, brädfodring, påstrykning av järnvitriol, påläggning av takplåt, uppsättning av panel, lite målning och så vips har man ett hus. Nästan.
Kärlek är en toarulle…
Här hemma odlas det! Hannes odlar paprika och chili och jag lite blandat – plocksallad, bönor, morötter, rädisor, krasse… Idag har jag sått småtomater i toarullar som jag har klippt av på mitten och ställt i ett improviserat litet växthus. Jag tycker att det blir så mycket roligare att hitta på egna lösningar än att åka till typ Plantagen och bara köpa allting färdigt. I bokhyllan står Dave Hamiltons Grow Your Food For Free (Well, Almost), en bok med bara sådana lösningar som oftast är helt eller nästan gratis. (Den får fem av fem toarullar!) Nu har jag också beställt hem Alys Fowlers The Thrifty Gardener och The Thrifty Forager. Det finns ju så mycket ätbart där ute som bara är att plocka! Jag ❤ allemansrätten.
Leben auf dem Wagenplatz
Typ såhär vill jag bo. Någon som vill ha en liten Wagenplatz med mig?
Det tar sig
Då var den väggen färdigsnickrad! Nu blir det sidoväggar, tak och panel och sedan kan jag börja isolera – whoop, whoop!
P.S. Hundar = lycka.
AFP for the win!
Typiskt mig att vara ute i sista stund, men nu har jag i alla fall bidragit med $25 till Amanda Palmers Kickstarter-projekt och kan se fram emot en överraskning i brevlådan i höst. Åh, jag blir så glad – det här är direkt aktion! Och som om det inte vore nog med att hon är en underbar person och skriver fantastisk musik, så har hon dessutom helt friska åsikter om musikindustrin. Gift dig med mig, kvinna!
Hundar och hus och Herbivore
Shit vad mycket som har hänt!!!
Familjens hund gick bort för ett tag sedan och nu har de här små monstren flyttat in. Mina damer och herrar, får jag lov att presentera Gunvald och Rut!
Sedan drog jag och Hannes iväg till Tyskland för att hälsa på vänner. Efter det har jag mest jobbat och jobbat och pluggat och jobbat. Jag har läst CrimethInc.s Recipes for Disaster: an Anarchist Cookbook, Patti Smiths Just Kids och Neil Gaimans Neverwhere.
Bygget har fått vänta, men nu jävlar! I helgen fortsatte vi och nu har jag en dörr – med lås! Whoop, whoop! Såhär glad kan man bli när man håller på och bygger och äppelträden blommar och hundarna springer runt benen på en.
Den här väskan från Alchemy Goods fick jag hemskickad av Herbivore i veckan. Den är gjord av gamla cykeldäck och säkerhetsbälten och jo, det var kärlek vid första ögonkastet.
Nähä, nu ska jag bort till hundarna och släppa ut dem i trädgården en stund. Bit mig om jag är borta för länge från Skrotlyckan.
Heja Djurens Rätt!
Jahapp, då har jag efter två år i vegoland äntligen lyckats bli medlem i Djurens Rätt. Det var inte särskilt svårt och inte speciellt dyrt heller – ynka 100 spänn om året kostar det för den som är under 25. Heja Djurens Rätt, som bland annat jobbar för att förbjuda pälsfarmer, stoppa plågsamma djurförsök och sprida köttfria måndagar. Mer sånt, tack!
